Chapter 4 - Anoying Niall

"Sen idag också", sa jag och lutade mig över disken medans jag log emot Linnea som kom in genom dörren. "Tyst Bella", sa hon med ett svagt leende. "Har Angelic kommit än?", fortsatte hon. "Nepp, du har tur. Hon är också sen", sa jag och ställde mig rak i rygg. Hon nickade och gick in till personal rummet för att lämna sina saker. Jag hörde hur dörren öppnades och en kille i min ålder, några år äldre kanske, kom in. Han gick fram till mackorna och kollade ett tag. "Något att rekommendera?", sa han och kollade på mig. Jag skakade på huvudet. "Nope, ta vad som ser gott ut", sa jag och log lite. Han skrattade. "Då tar jag en Chicken Teriyaki", sa han och jag nickade. Jag fixade hans macka och gick sen bort till kassan. Han betalade och lämnade sen stället. Klockan var bara 11, så det var få kunder här. Linnea kom och ställde sig bredvid mig. "Angelic ringde, hon kommer vid 1, hon har massa möten, hon litar på oss", sa hon till mig och jag nickade. "Okej", sa jag bara. Idag var det fredag, vilket betydde att vi skulle ha helg, som var lika med ledighet. Plötsligt slog Linnea till mig på armen och jag kollade snabbt på henne. "Ta kunderna som kommer nu, jag vill inte vara här", sa hon och försvann snabbt ut i köket. Jag kollade bort emot dörren och fick se dom komma in. Men denna gången var dom fem, och det var nu jag förstog att det var One Direction, med tanke på killen med lockigt hår. Jag visste mycket väl att han hette Harry. Han var kändast av dem, tror jag.
 
Zayn och den blonda killen gick fram till kassan och dom fick syn på mig. "Are you stalking us or something?", sa Zayn med ett leende. "What? I'm working here, you are stalking me if someone stalking someone", sa jag lite halv torrt och killen med blont hår skrattade. "Yeah right", sa han och skakade på huvudet. Jag förstog verkligen varför Linnea inte gillade den spydiga killen. "What's wrong with you guys. I really want to know that", sa jag högt och jag märkte hur Harry kom fram till oss. Jag kollade på honom med ett höjt ögonbry. "What?", undrade jag och han skulle precis svara innan jag hörde Linnea sucka åt mig. Hon kom ut ur köket och kollade på mig med en menande blick. "Ge dom maten, spotta i den när dom inte ser, låt dom betala, och låt dom sen gå. Det är inte värt det", sa hon och log lite snett. Jag kollade på henne och suckade.
"Oh, there's my biggest fan. Ofcourse you work here, a poor girl like you can't find a better job", sa Nyan eller vad fan han hette och skrattade, även Zayn hakade på. Där gick droppen, han var det värsta jag vart med om. "Okay, you really crossed the line now", sa jag surt och skulle gå ut ifrån subway för att få lite frisk luft, eller ja, komma bort ifrån den blonda killen. Jag skulle precis gå när jag gick rakt in i en pelare och slog i huvudet riktigt hårt. Alla killarna började skratta utan  en kille med brunt hår som kom fram till mig. "Are you okay?", undrade han och jag nickade svagt och gick snabbt ut ifrån resturangen. Jag märkte hur han gick efter mig och jag vände mig om. "What?", utbrast jag och han gick närmre mig. "I'm sorry for that, they think that was funny, but I think it was mean. He shouldn't say that to you, or laugh when you get hurt. Even if he don't know you", sa han och jag nickade svagt.
 
"Hey, I remember you from something", sa han fundersamt. Jag nickade. "I know, you and Nyan met me at your hotel you know..", sa jag och kollade ner i marken. Han skrattade. "Niall", rättade han mig. "Oh, but I don't know why he act like that. He's the most carefull person i've never met. He's really nice and a good boy", sa han och jag ryckte på axlarna. "I dont know. Can I ask you one thing?", undrade jag och han nickade. "Of course", sa han och jag log snett. "Are you guys famous? For real?", sa jag och han suckade. "Yes, we're. I don't wanna lie to you, we're very very famous. We were just in USA and things like that", sa han och jag flämtade till. "Omg, of course. You are two directions or something", sa jag och han började skratta. "One Direction", rättade han mig ännu en gång. "But what your name? I think you already know my name", sa han med ett leende. Jag nickade, han sa ju det på hotellet. "Yeah, Liam. Right?", sa jag och han nickade. "Liam Payne", sa han och jag log. "Okey, my name is Linnea, Linnea Johnson", sa jag och han log. "I like your name", sa han och flinade.
 
Efter att vi pratat en liten stund så var jag tvungen att gå in igen, även han var det. När vi kom in vände alla sina blickar emot oss. Jag kollade inte ens åt doms håll, utan gick bara bort till Bella som kollade på mig. "Vad sa han?", undrade hon och jag log snett. "Massa, dom är föresten riktigt kända. One Direction heter dom", sa jag och betonade One Direction, bara för att dom skulle höra. Jag hörde Niall skratta. Jag himlade med ögonen och gick ner på huk. Tog tag i en plast påse och kollade emot Niall. "Behöver du en plastpåse att strypa dig själv med?", ropade jag och kollade emot honom. Jag gav mig en sne blick. "What?", undrade han. Killen som Liam berättat hette Louis skrattade. "I think she wanna kill you with that bag, if I was her, I would have wanted to do that", sa han och blinkade emot mig. Niall fnös bara och kollade bort ifrån mig och dom började prata med varandra. Jag kunde höra hur dom pratade om oss, vilken irriterade mig med tanke på att vi stog några meter bort ifrån dom. Om ens det.
 
Efter en stund så gick dom äntligen ut. Niall gav mig en sur blick och lämnade sen rummet. Så det var bara Zayn kvar här inne. Han kom fram till oss med ett leende. "Hey", sa han och Bella besvarade hans leende, medans jag stog och bitchblickade honom. "Hello", svarade Bella med ett skratt och han log. "You dont have to do that with your eyebrowns", sa han med ett leende. "I know, but I want to", sa jag surt och han ryckte på axlarna. "Your hot when you do that to", sa han och jag slutade snabbt ge han min sura blick och glodde bara på honom. "Uhm, what do you want?", sa Bella försiktigt och han kollade på henne. "Nothing, can I borrow a pencil?", frågade han och vände sin blick emot mig. Jag fnös emot honom och tog en penna som låg brevid kassan och kastade den i huvudet på han. "Thanks", sa han surt och tog upp den. Han skrev något på en servett och vek sen ihop den. Han gav mig pennan, och gav Bella servetten. "Bye ladies", sa han och gick sen ut ur subway och gick iväg med sina såkallade vänner. Jag kollade på Bella med ett höjt ögonbry. "Får se", sa jag och tog servetten ifrån henne. Jag öppnade den och fick se ett nummer. "Call me maybe? ;) //Zayn Malik", stog det och jag började skratta. "I think someone is interested in you", småflinade jag emot Bella samtidigt som jag gav henne lappen.
Trackback
RSS 2.0