Chapter 8 - U And I

Jag lyfte försiktigt huvudet ifrån kudden och hjäspade lite. Jag öppnade ögonen och kollade mig omkring. Vart var jag? Jag satte mig försiktigt upp och drog undan filten ifrån mig. Jag kollade i soffan brevid mig, där var det tomt. "Hallå?", halvropade jag men fick inget svar. Jag såg ganska snabbt att jag var inne i Nialls rum, och jag hade antagligen somnat här. Varför hade inget väckt mig? "Oh, you're awake", jag vände mig snabbt om och fick syn på Niall. "Yeah, where's Linnea?", undrade jag och han hjäspade. "In the shower", sa han och jag höjde på ögonbrynet. "I think Zayn wanna talk to you", sa han efter att vi båda vart tyst ett tag. "What?", sa jag förvånat och han nickade. "He's outside", sa han och pekade bort emot ballkongen. Niall såg lite små ledsen ut, och jag undrade vad som hade hänt. Jag hade heller ingen anning om hur jag såg ut just nu, och ville inte veta det heller. Jag drog med mig filten och satte den runt mig och gick sen bort till balkongen. Jag öppnade försiktigt dörren och fick syn på Zayn som snabbt vände blicken emot mig. Han log snett och kollade sen framåt igen. Min blick gled ner till hans hand där han höll en ciggaret, hans blick var utblickad över staden och jag tog ett steg fram. Jag ställde mig tillslut brevid honom och glodde framåt. Han stog böjt över räcket och jag suckade. "Why do you smoke?", sa jag väldigt tyst och han kollade emot mig. Han ryckte på axlarna och jag bet löst tag i min läpp. Jag visste inte vad jag skulle säga, jag gillar inte när folk röker. "Niall told me that you wanted to say something", sa jag efter en stund och han stälde sig rak i ryggen och kollade emot mig.
 
"Yeah", sa han bara och tog ett bloss av sin cigarett och slängde sen ner den för balkongen. Han gick fram till mig och log. "You're beautiful today", sa han och jag log snett. Jag skakade bara på huvudet emot honom. "No, my hair is a mess, and my..", jag han inte säga mer innan han satte sitt finger framför mina läppar. "I'm serious. You're really beautiful", sa han och jag kollade generat ner i marken. Jag kände hans fingrar som snuddade vid min haka. Han drog försiktigt upp mitt ansikte så att jag kollade på honom igen. "Don't to that", sa han tyst och tog ett steg närmre. "Do what?", viskade jag. Han släppte taget om min haka och jag log lite. "Look away, when I give you a compliment. Just say thank you", sa han och log. Han la sin arm runt min midja och jag mötte hans blick. Han ögon var varma och inrammade i tjocka ögonfransar. "Thank you", viskade jag och han lutade min panna emot min. Det var svårt att kolla han i ögonen och fortfarande vara vid medvetnadet, han var så otroligt fin. Han backade sen ifrån mig och log. Han tog min hand och drog med mig till en stol på balkongen. Han satte sig ner och drog sen ner mig i hans knä. Han la armen runt mig och jag skrattade till. "That thing you wanted to say, will you say that thing?", sa jag och log smått. Han lipade emot mig men nickade sedan. "Of course, we're going home tomorrow", sa han och mitt leende försvann. Han kollade ledsamt på mig. "Oh, okay", svarade jag bara. "Where is.. home?", sa jag tyst. Skulle dom till USA eller något? Bor dom där? Det ligger ju flera timmar bort. Jag ville inte ens tänka på det.. "London?", sa han frågandes och jag andades djupt. Tack. Det är i alla fall inte i USA.
 
"Okey..", svarade jag bara och kollade ner i mitt knä. Vad skulle jag säga? Jag var ju inte så glad, även fast jag inte kände han så jätte bra, så var han verkligen en gullig kille som jag gärna skulle vilja lära känna bättre. "Isabella.. I really like you, I do. You're a really good friend and your smile is the most wonderful smile i've ever seen. But I dont know, we live in London. And we'll not coming back to Sweden for months", sa han tyst och jag svalde hårt. Så detta var alltså sista gången jag såg honom. Jag skulle precis svara men jag hörde hur min mobil pep till. Jag drog upp den ifrån fickan och såg att Linneas namn lyste upp på skärmen. "Babe, jag och Niall drar till Liam och Louis rum med Harry, dom skulle berätta något, har Zayn berättat för dig än? Är jätte nyfiken", stog det och jag suckade. "Who is it?", sa Zayn. "Linnea", sa jag snabbt och knappade snabbt in ett svar. "Ja, dom ska hem till London. Tror inte dom vill se oss mer, det lät så på Zayn. Han ba "Jag vet inte, vi bor i London och kommer inte till Sverige på flera månader typ" sa han. Vet inte vad han menar med det, men om du tänker efter så låter det som om dom inte vill se oss mer.. :'-(", Svarade jag och kollade sen emot Zayn som log emot mig. "I wish i could understand Swedish..", sa han och jag skrattade. "Give you this, give you that, lower kiss..", sjöng jag och log. Han höjde på ögonbrynet. "What? You guys have a song named I wish, right?", sa jag och log. Han skakade på huvudet. "I want, and the lyrics was wrong", sa han och skrattade. "But whe do have a song named I wish too", sa han och jag höjde på ögonbrynet. "Wow", sa jag och blinkade emot honom. Men vi blev båda tysta sen. Jag mötte hans blick och hans ögon borrade sig in i mina. "So.. This is the last time I se you?", undrade jag och han svalde. "No", sa han snabbt och jag kunde känna ett leende trycka sig fram. Men jag lät det bli. "I wanna go out with you.. Tonight.. We have work to do today, but we can go out.. Late", sa han tyst, som om han inte ville att någon skulle höra oss. "Okey", sa jag och log svagt. "Meet me at our hotel around nine. Okay babe?", sa han och jag nickade. "Okey"
Jag kollade emot Niall som satt i soffan mitt emot mig. Han mötte min blick och log lite snett. Jag kollade sen emot Harry som satt brevid Louis i Soffan brevid mig. "Where's Zayn and Bella?", undrade jag och Harry ryckte på axlarna. "In my room", sa han och sträckte lite på sig. Linnea kom in i rummet med en handduk virad runt håret. På sig hade hon sina shorts ifrån igår, och en tjocktröja som tillhörde Niall. Hon kollade surt på alla oss. Men speciellt mig. "Thank you", sa hon surt och jag höjde på ögonbrynet. "What?", sa jag oroligt och hon kollade surt på mig. "Have a good trip home to London tomorrow", sa hon och vände sig om för att gå. Men Harry var snabbt uppe för att stoppa henne. "How did you know?", undrade han och tog tag i hennes arm. "Does that matter?", sa hon spydigt och drog bort hans arm ifrån henne. "Take it easy.. We were going to tell you", sa han lite halv surt och jag reste mig snabbt upp och gick till dom. "We're sorry", sa jag och hon kollade på mig. "I'm not. She can't be mad for that", hörde jag Niall säga och jag vände mig om emot honom. Jag gav honom en irriterad blick. "He's right.. You comes here with drama", sa Harry och kollade surt emot Linnea. "That's not fear. Two boys to one girl, come on dudes", sa Louis och Linnea suckade surt. "I'm so fucking sorry. I'm sorry that i have feelings to, I'm sorry that i stared to like you guys", sa hon och backade några steg. Hon drog av sig handduken och jag suckade. Jag skulle precis säga något men hon hann före. "I'm sorry, I dont know why i talked to you yesterday. It gave me feelings I didn't want to have", sa hon tyst och glodde hårt på Niall som hade rest sig. Han kollade på henne länge och jag kunde se ånger i hans ögon. Hon suckade bara och lämnade snabbt rummet. Jag kollade bara hårt emot Niall och Harry och vände mig sen om för att dra till mitt rum.
Jag satt lutad emot ett hus och glodde på människorna som gick förbi mig. Jag kanske överreagerade? Jag vet inte. Men det gjorde mig ledsen, och jag vet faktiskt inte varför. Jag borde inte vara ledsen för det. Jag skickade snabbt iväg ett sms till Bella där jag skrev "Jag går hem. Ring när du pratat klart med dom", skrev jag bara och reste sen på mig. Jag skrev sen ett sms till Alex, "Vill du ses?", skrev jag och började sen gå hemmåt. När jag kom hem plattade jag igenom mitt hår och bytte om till en vit spets klänning. Jag hörde hur min mobil plingade till och jag drog snabbt upp den. "Kan inte idag. :-( Imorgon babe?", stog det och jag suckade. Jag la ner mobilen i min väska utan att svara honom. Jag drog på mig min converse och bestämmde mig sen för att gå ute lite. Solen sken starkt och jag log lite snett. Min mobil pep till ännu en gång och jag drog irriterat upp den. Det var ifrån ett nummer jag inte kände igen. "Call me, please.. N", stog det och jag stirrade på smset länge. Jag sket i att svara han, eller ens tänka på hur han hade fått tag i mitt nummer. Istället loggade jag in på twitter och kollade runt lite. Plötsligt såg jag någon RT en tweet ifrån Zayn Malik. Jag gick in på kontot och såg att det var hans riktigt twitter. Jag gick in på senaste tweeten och stirrade på det länge. "When i look at the keyboard I cant help but notice U and I are always together", stog det och jag började till och med le. Har Bella sett det än?

Drama, halv dåligt och lite sånt, inte gått igenom det heller med engelskan osv. Men bättre än inget, right? Och tack för alla era fina kommentarer, blev jätte glad när jag såg hur många som hittat hit. :) Och lovar att svara alla era frågor och kommentarer imorgon, för nu ska jag sova. Puss underbaringar♥
Trackback
RSS 2.0