"Är du seriös? Oh my.. Jag älskar dig", jag kramade om min mamma hårt och hon skrattade. "Inga problem", sade hon glatt. "Glad att du gillade det.", fortsatte hon och jag slog upp ögonen. "Gillade det? Jag älskade det!", jag kollade glatt ner på biljetterna jag hade i handen. 

Jag kunde inte fatta det.. "Hur.. Mamma, ååh", jag hoppade på henne ännu en gång och kramade om henne hårdare samtidigt som hon skrattade åt mig."Det är lugnt. Det är ifrån pappa med", jag kollade emot pappa som bara skrattade åt oss. "Tack pappa", jag log emot honom för att sedan krama om honom med. Bella skrattade åt mig och jag vände snabbt upp blicken till henne. "Du visste? Säg sanningen", sa jag och log dovt. Hon skakade på huvudet. "Jag visste inte."

Jag skrattade till samtidigt som jag skakade på huvudet för mig själv. En vecka. En vecka i New York med min bästa vän. Om bara några månader. Från den 1:a december till den 8:de. Snacka om underbart!

"Bella.. Åh, det kommer bli underbart", utbrast jag. Hon flinade emot mig innan hon började rota fram något ifrån sin väska. "Jag har ju också en present.. Såklart!", sa hon glatt. Mamma skakade bara på huvudet åt oss innan hon klappade mig lätt på axeln. Hon tog sen med pappa ut ur mitt rum och jag vände mig blick emot Bella.

Hon tog upp en liten ask och gav den till mig. "Här, det är bara något litet", sa hon och jag kollade på henne med ett leende innan jag öppnade asken.

I asken låg ett otroligt fint armband. Det var silvrigt och det var en berlock där det stog i små bokstäver "I". Hon tog sen upp sin arm där hon hade ett lika dant, fast där stog det "L". Jag kollade på henne med ett stort leende. "Åh, jag älskar det. Jag älskar dig!"

Jag kramade om henne. Hårt. Hon besvarade min kram innan hon backade undan. "Men det är inte allt, du kommer få en till.. Ikväll", hon log emot mig med ett svagt leende och jag bet mig själv i läppen. "Du hade inte behövt..", började jag och hon skakade på huvudet.

"Jag ville. Du kommer säkert bli jätte glad! Jag hoppas det i alla fall",  hon log snett och jag skakade på huvudet. Hur kunde jag få en såhär underbar vän?

 

Plötsligt pep min mobil till. Jag drog snabbt åt mig den och kollade vad det stog. "Niall Horan", lös det upp på skärmen och jag log lite svagt. "Happy Birthay babe. I wish I could be in Sweden right now. :-(", stog det och jag log lite snett. Det gjorde ont, det gjorde det. Jag skulle verkligen vilja ha honom här. "I wish you could be in Sweden too.. And thank you. I miss you.", skrev jag och la undan mobilen.

"Såå, planer för idag?", jag log stort emot Bella som nickade. "Yep, du och jag ska gå och shoppa. Fixa dig, du får 10 minuter på dig", sa hon glatt och med det lämnade hon rummet.

 

-

 

Jag log tills jag kom ut ifrån rummet, mitt leende föll snabbt. Jag kunde nästan känna tårarna rinna, men jag var tvungen att vara glad. För Linneas skull. Jag hörde hur min mobil pep till och jag kollade snabbt det. "Zayn.", stog det på skärmen och utan att ens öppna smset raderade jag det. Fuck killar.

Efter en stund kom Linnea ut. Hennes hår var lockigt efter bullen hon haft och hon hade på sig en blus och svarta jeans. Hon kollade på mig med en orolig blick. "Har du sett.. Öhm.. Har du snackat med Zayn idag?", mummlade hon och jag nickade. "Jaa..", mummlade jag och hon kollade på mig med ett snett leende samtidigt som hon öppnade sina armar. "Liam smsade och sa..."

Jag kramade om henne hårt. Hon backade sen undan och mötte min blick. Hon sökte svar och jag suckade.